Seminarier i text och bild

Leadership Varieties
14 december 2016

Mer och bättre ledarskap framställs ofta som en universallösning på en mängd olika samhällsutmaningar. Samtidigt är olika ledarskapsformer en produkt av de samhällen som detta ledarskap skall styra upp. I den nyligen publicerade boken Leadership Varieties (Styhre och Johansson, 2016) presenteras tre historiska modeller av ledarskap och argumenterar för att dagens ledarskap tangerar nya former av maskulinitet och andra relevanta sociala förhållanden.

Alexander Styhre är professor i företagsekonomi och verksam vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och forskar bl.a. om kunskapsintensiva företag, innovation och produktutveckling, samt professionalisering. Ta del av den presentation Alexander hade med sig till CTA, här.

Ledarskapsbeteenden för god hälsa och arbetsmiljö – ett chefs- och medarbetarperspektiv
7 december 2016

Den 7 december hade CTA bjudit in Elena Ahmadi, doktorand inom arbetshälsovetenskap från högskolan i Gävle för att prata om sambandet mellan ledarskapsbeteenden och hälsa. Hon har sin bakgrund inom både företagsekonomi och arbetshälsovetenskap och forskar utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Elena redogjorde för det som vi vet idag om forskningen kring ledarskap och hälsa samt presenterade några teoretiska förklaringsmodeller. Hon diskuterade arbetsmiljöfaktorer och ledarskapsbeteenden som påverkar medarbetarnas hälsa samt organisationens effektivitet respektive negativt eller positivt. Exempelvis har destruktivt ledarskap en stark negativ påverkan på medarbetarnas hälsa och organisationens effektivitet. Det finns alltså mycket att vinna bara genom att inte utöva ett ledarskap som kan klassificeras som destruktivt. En del forskare räknar även ett laissez-faire ledarskap som ett passivt destruktivt ledarskap. Ett relationsorienterat ledarskapsbeteende har däremot en hälsofrämjande effekt. Studier av framgångsrika organisationer tyder på att chefens synlighet och spontana vandringar i organisationer är viktiga för både organisationens effektivitet och för medarbetarnas hälsa.

Det finns två större meta-analyser av publicerade forskningsresultat. En analys av arbetsmiljöforskning publicerade mellan 1970-2005 visade på ett samband mellan ledarskap, medarbetares välbefinnande, sjukfrånvaro och sjukpension. En annan analys genomfördes av forskning publicerad mellan 1980-2009 och kom fram till att chefers stöd och omtanke har betydelse för medarbetarnas välbefinnande och stressnivåer. Båda betonar att det behövs mer forskning för att utreda sambandet.

Mycket forskning fokuserar på medarbetares arbetsmiljö inom olika branscher. Men man talar sällan om chefers hälsa och arbetsmiljö; något som kan vara av betydelse ur ett organisationsnytto-perspektiv. Tidigare forskning tyder på att det finns ett samband mellan chefers välbefinnande och medarbetarnas välbefinnande och stressnivå. En förklaring skulle kunna vara att en chef med sämre hälsa eller arbetsmiljö rör sig från ett konstruktivt ledarskap mot ett destruktivt. Det kan vara svårt att vara hälsofrämjande om man själv mår dåligt. Chefers arbetsmiljö och hälsa kan därför ses som en viktig förutsättning för en hälsosam arbetsplats. Första linjens chefer mår sämst, tyder tidigare forskning på. Ofta befinner sig dessa personer i en situation med många anställda under sig och lite resurser. Studier visar att chefer har hektisk och fragmentarisk arbetsdag, med långa arbetstimmar och begränsade spontana interaktioner med egna medarbetare, vilket har konsekvenser för chefers arbetsmiljö och deras ledarskapsutövning.

Elena berättar avslutningsvis om sitt eget avhandlingsprojekt. Hennes syfte är att djupdyka i ledarskapsbeteenden samt chefers och medarbetares hälsa/arbetsmiljö i effektiva företag samt studera sambandet mellan olika typer av ledarskapsbeteenden och medarbetarnas och chefers egen hälsa.

Du kan ta del av Elenas presentation som skrivskyddad PDF här.

Empowerment – en begreppsdiskussion
14 september 2016

Vad betyder empowerment? Begreppet används flitigt av många, professionella som ideella, och i nästan alla politiska läger. Per-Anders Tengland har undersökt begreppet närmare och presenterade sina tankar vid CTA-seminariet den 14 september.

Hur definierar man ett samhällsvetenskaplig begrepp? Till skillnad från naturvetenskapliga begrepp finns dessa inte i verkligheten som saker vi kan titta på. Detta gör att det inte finns någon objektivitet att utgå ifrån i en definitionsdiskussion. Däremot kan man med hjälp av olika kriterier komma fram till en definition av dessa begrepp som är bättre eller sämre givet det syfte man har med definitionen.

Empowerment ett politiskt begrepp som har sin bakgrund i människorättsrörelser och det är inte förenligt med alla typer av människosyn. Begreppet fungerar som en dimension, dvs. man kan vara mer eller mindre ”empowered”. Det är alltså inget man är eller inte är. Dessa fakta om begreppet formar den utgångspunkt som en möjlig definition måste ta hänsyn till.

Empowerment som mål handlar om individens förmåga att kontrollera sin hälsa och sitt liv och och om att samtidigt ha en känsla av kontroll. Men vad betyder det exempelvis att ha förmåga till kontroll av livet? Och inte behöver alla kontrollera allt i sina liv? Per-Anders lyfter sex områden där det är viktigt för individer att ha kontroll (direkt eller indirekt):

  • Hälsa
  • Boende
  • Arbete
  • Nära relationer
  • Fritidsaktiviteter
  • Värden/ etik och moral

Att ha kontroll över olika aspekter är alltså viktigt för individens grad av empowerment, men också för individens livskvalitet. Men vad är det som bidrar till empowerment?

  • Autonomi
  • Kunskap
  • Förmågor
  • Hälsa
  • Självförtroende, självkänsla
  • Frihet (negativ och positiv)

Inom olika yrken kan man använda empowerment som medel för att uppnå ett annat mål. Det finns tre viktiga saker att tänka på i användandet av empowerment som medel:

  • Klienten definierar problemet
  • Problemlösningar föreslås och beslut tas av klienten
  • Handlingarna är klientens

Om du söker mer fördjupning  i ämnet, ta en titt på ”Empowerment: A conceptual discussion” av Per-Anders Tengland.