Kunskapsområden

(klicka på markerade ord för att få reda på mer)

Sen jag började med forskning i mitten av 80-talet har en hel del handlat om Malmö. Mycket Malmö i sig, men också som inspirationskälla för både bredare och djupare tankegångar. Malmö som exempel på samhällsutveckling. Hur hänger samhället egentligen ihop?

Frågor om hur samhället hänger ihop har varit övergripande för mig i alla år. Dels teoretiskt med hjälp av begrepp som församhälleligande, hegemoni, historiskt block och integration. Men jag har också forskat om den svenska samhällsutvecklingen och jämfört med situationen i framför allt England, men också i Tyskland, Italien, Spanien, Holland och Grekland.

Det är utifrån frågeställningen om hur samhället hänger ihop som jag har intresserat mig för Malmö. Och inte bara Malmö, utan även andra större städer, i Sverige men också på andra håll i Europa. Jag har sammanfattat mitt intresse för den urbana utvecklingen under rubriken Urban Integration. Det begreppet täcker in frågor om bl a segregation, integration, innanförskap och utanförskap.

Framväxten av utanförskap i storstäderna har gjort frågorna om hur samhället hänger ihop särskilt angelägna. Var går gränserna mellan samhällets innanförskap och utanförskap? Det avgörs på en rad olika arenor och till de viktigaste hör skolan. Den har jag forskat en hel del om och då utifrån frågan om hur samhället hänger ihop. Därför är det framför allt relationen mellan skola och samhällsliv som intresserar mig.

Avgörande för den urbana integration är vad människor själva gör av livet i stadsdelarna. Det kan handla om familjeliv, men också engagemang i föreningslivet. På senare år har det kommit att kallas social ekonomi och det har jag intresserat mig mycket för inom forskningen, men också genom mångårigt engagemang i en bostadsrättsförening.

Mitt intresse för människors liv, erfarenheter, kunskaper och engagemang grundar sig också på kunskaps- och vetenskapsteori . Det räknar jag som ytterligare ett av mina kunskapsområden. På den grunden har jag sysslat mycket med utvecklingen av forskningsmetoder – kombinerat, utvecklat och skräddarsytt.

Därför vill jag även framhäva forskningsmetodologi som ett av mina kunskapsområden. I många av forskningsprojekten har jag samarbetat med praktiker. Det är en typ av forskning, ofta kallad deltagarorienterad men på senare tid även följeforskning, som ställer särskilda krav på forskaren. Skapandet av nya arenor för delaktighet i forskningen ser jag som gynnsamt för utvecklingen av både vetenskap och vardagsliv. Men det kräver också att forskaren utvecklar förmågan att vara en “kritisk vän”.

Jag vill betona känslornas betydelse inom forskningen och det har sin grund i vetenskapsteori, men även i ett intresse för kultur. Jag har forskat om kulturen bland ungdomar och inom idrotten, men även om kulturens samhällsbetydelse. Intresset för kultur har också sin grund i att jag främst betraktar mig som musiker. Har sysslat mycket med musik, spelat gitarr och komponerat. Har dessutom fotograferat mycket. Vill försöka fånga det outtalade. Illustrerar gärna tankar och teorier med bilder, färger, former och figurer.