Kultur

Äldst av mina kunskapsområden är ändå kulturen. Kultur handlar för mig om hur vi gör våra liv meningsfulla. Kultur kan därmed vara mycket. Men långtifrån allt. Verkligheten kan ha en verkan oavsett om vi har gjort den meningsfull eller ej, dvs kallat den vid namn, pekat ut samband eller kommit på förklaringar.

Under tonåren sökte jag meningen med livet i musiken. Skrev mycket egen musik. Samma drivkraft låg bakom mitt intresse för fysiken och därefter sociologin. Tidigt blev det därför självklart för mig att vi inte bara gör våra liv meningsfulla med ord. En kroppsförnekande intellektualisering har jag aldrig trott på. Ord i tal och skrift utgör bara en form av meningsbärare. Det finns också så många andra former, t ex kroppsspråk, kläder, stil, ljud, musik, foto osv. Andra former av meningsbärare än ordens genomsyrar också forskningen. Vetenskap är med andra ord också kultur och inte bara t ex logik eller metod.

Det finns därför starka kopplingar mellan mina intressen för kultur och vetenskapsteori. Det går inte att utveckla en vetenskapsteori utan att ta hänsyn till kulturens betydelse. Insikterna om kulturens betydelse har fått mig att avsiktligt försöka dra fördel av dess kraft. Därför har de deltagarorienterade projekten också handlat om att skapa sociala och kulturella sammanhang med stimulerande verkan på mitt vetenskapande. Jag ser inte deltagarorienterad forskning som en ensidig förmedling och tillämpning av färdig grundforskning. Deltagarorienterade forskningssammanhang kan ha stor betydelse för utvecklingen av ett nytänkande inom vetenskapen.

Förutom det vetenskapsteoretiska intresset för kulturen och försöken att skapa gynnsamma kulturella sammanhang jag också forskat om kultur i flera avseenden. I doktorsavhandlingen analyserade Peter Billing och jag den skötsamhetskultur som hade så stor betydelse för den svenska modellens sociala integration. Med Peter Billing och Tomas Peterson samarbetade jag också i flera undersökningar om idrott, särskilt fotboll. Undersökningar om kultur har sen också ingått i Levnadsundersökningen och Skolintegrationsprojektet. Tack vare det sistnämna och sen även Framgångsalternativ har jag också skaffat mig en hel del kunskap om ungdomskultur. Denna kunskap fick jag möjligheter att vidareutveckla i projekten “Young people – from exclusion to inclusion” inom EU-programmet URBACT, New City och CITISPYCE (Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe).