Urban Integration

Tack vare all forskning om Malmö har jag skaffat mig mycket kunskap om urbana boendemiljöer och levnadsvillkor. Forskning om människors levnadsvillkor ingick i avhandlingsarbetet. I ett särskilt kapitel undersökte vi hur boendemiljöerna hade förändrats. Vi beskrev det som en förändring från när- till fjärrsamhälle. Undersökningarna grundade sig på teorier om hur rumsliga strukturer konstituerar, begränsar och förmedlar sociala relationer. Ordet segregation nämns dock bara i förbifarten.

Det var först efter avhandlingsarbetet som urbana levnadsvillkor kom att bli ett av mina särskilda kunskapsområde. Det skedde under åren med Levnadsundersökningen i Malmö 1995-98, då jag också utvecklade ett segregationsperspektiv. Tack vare föreläsningarna i projektet och alla dess vardagliga kontakter fick jag anledning att pröva tankegångar. Jag blev kritiserad, men fick också medhåll, tvingades förklara mig och utvecklade argumenten. Dessutom satte jag en särskild press på mig genom att skriva 10 rapporter, en om varje stadsdel. Mest av allt arbetade jag dock med den avslutande boken ”Sociala värden i olika sociala världar”.

Boken innehåller också en jämförelse med människors levnadsvillkor i staden Newcastle i nordöstra England. Den kunskap som jag tidigare hade skaffat mig om det engelska samhället kompletterade jag genom statistik, faktamaterial, forskarrapporter och intervjuer på plats om människors levnadsvillkor. I jämförelse med Malmö kunde jag visa att Newcastle var en betydligt mera segregerad stad.

I ”Sociala värden i olika sociala världar” började jag använda begreppet utanförskap men utan att ha tänkt igenom vad man egentligen hamnar utanför, hur det kan komma sig och varför. Inte heller i nästa stora projekt, det URBAN-finansierade ”Skolintegrationsprojektet”, fördjupade jag mig i dessa frågor. Uttrycket innanförskap fick en förankring i mitt tänkande först under år 2000 och då med inspiration från det EU-projekt som jag deltog i, ”Local partnerships and neighbourhood management”, under ledning av stiftelsen Lawaetz i Hamburg och med bl a Malmö stad som partner. Därmed fick jag för första gången en inblick i diskussionerna inom EU. Det talades om ”social inclusion” i motsats till ”social exclusion”, vilket inspirerade till en översättning men som framför allt fick mig att inse behovet av ett begrepp för vad man kan hamna utanför. Kanske kunde begreppet kallas för innanförskap. Det föreföll i alla fall logiskt.

Begreppet innanförskap definierades och prövades för första gången i det regeringsuppdrag som jag började arbeta med under hösten 2000, vilket utgjorde inledningen på det projekt som sen kom att heta ”Framgångsalternativ” och pågick i flera år. I ”Framgångsalternativ” hade begreppsparet innanförskap och utanförskap stor betydelse. Genom att utveckla definitionen på innanförskap kunde jag också utveckla min syn på utanförskap. Begreppen har sen vidareutvecklats i projekten ”ELIPSE”, ”Young people – from exclusion to inclusion”, ”Levnadsundersökningen i Fosie 2006”, ”Biblioteket i samhället” och framför allt i boken “Samhällsgränser”.

Uttrycket urban integration började jag använda på våren år 2000. Efter några år på IMER, som jag hade varit med och startat 1997, var jag på väg till en anställning på Lärarutbildningen. Jag hade tröttnat på den snäva definition av integration som då dominerade, i vilken integration förknippades med enbart etnicitet. Istället ville jag verka för en bredare definition med stöd i sociologisk teoribildning. Dessutom ville jag skapa ett begrepp som kunde belysa det samarbeten jag hade haft under ett antal år med såväl praktiker som ungdomar.

Jag uppmanades av Lärarutbildningen att komma med ett förslag. Efter att grunnat mig igenom våren och prövat olika alternativ föreslog jag urban integration. Det skrevs därefter in i min tjänst och jag fick i uppdrag att bygga upp en ”bas för forskning, utveckling och utbildning inom kunskapsområdet Urban Integration”. Med den inriktningen har jag arbetat sen dess, först på Lärarutbildningen 2000-2008 och därefter sen sommaren 2008 på Institutionen för Urbana Studier.

Urban Integration har för mig två sammankopplade betydelser. Det är för det första ett objekt, dvs det handlar om nånting. Med utgångspunkt i den sociologiska distinktionen mellan systemintegration och social integration kan detta objekt i all enkelhet sammanfattas som ”hur stadens sociala sammanhang hänger ihop”. Det gäller såväl sociala system och strukturer som relationerna mellan olika befolkningsgrupper; eller med andra ord såväl faktisk delaktighet som känsla av delaktighet. För det andra är Urban Integration ett subjekt som genom kombinationer av forskning, utbildning och praktik försöker bidra till en utvecklad integration av det urbana. Det kan ske genom samarbeten med praktiker, men också med studenter och då som del av en högskoleutbildning.

Sen 2009 utgör Urban Integration en delkurs på Urbana Studier i programmet Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. I konceptet ingår det att studenterna ska bidra till forskning och göra en undersökning som är ”po riktigt”. På t ex hösten 2010 fick studenterna i uppgift att granska fem av delprojekten i den strukturfondsfinansierade satsningen SÖM Fosie. Frågor och informationsunderlag hade dessförinnan arbetats fram av praktiker med anknytning till dessa delprojekt. Vid avslutningen på kursen presenterade studenterna sina resultat för dessa och andra praktiker från stadsdelen Fosie. Planer finns på att göra Urban Integration till en kurs även på masters- och forskarutbildningsnivå.