I linje med MAH-visionen

Som jag ser det ligger mina meriter och framtidsplaner mycket väl i linje med Malmö Högskolas vision för åren 2006-2015, Där mångfald gör skillnad. Efter min och Peter Billings doktorsavhandling 1994 har jag i ett flertal stora forskningsprojekt samarbetat med företrädare för många olika professioner där deras mångfald i bakgrunder, erfarenheter och kunskaper har tagits tillvara. För dessa praktiker har projekten inneburit en vidareutbildning. För mig har de inneburit möjligheter till ny och vidareutvecklad forskning. I samarbetet mellan oss har vi utvecklat den gränsöverskridande handlingskompetens som visionsdokumentet talar om. Det har hjälpt mig att utveckla flera typer av deltagarorienterade forskningskoncept, bl a levnadsundersökningar och följeforskning.

Jag har aldrig känt mig styrd i dessa samarbeten och partnerskap. Då skulle det aldrig kunna bli någon forskning av det. Den intellektuella friheten och de vetenskapliga kvalitetskraven har jag hållit hårt på. Jag har gjort mig känd för att vara den som kritiskt ifrågasätter men jag har samtidigt alltid uppmuntrat andra till att kritiskt ifrågasätta mig själv. Denna ömsesidiga öppenhet har varit nödvändig för att skapa det förtroende som samarbetet och partnerskapet måste bygga på. Min förhoppning är att de deltagarorienterade forskningskoncept som jag har utvecklat ska bli en del i den modell för kunskapsdelning som visionsdokumentet nämner.

Den mångkulturella kompetens som visionsdokumentet vill att alla ska skaffa sig har jag sett så många exempel på bland ungdomar i delar av staden som annars förknippas med problem. Det är därför också på den grunden jag har sökt samarbete med dessa ungdomar. Jag har sett möjligheter att i forskningen använda den interkulturella kompetens som de har. Det har samtidigt gjort många ungdomar intresserade av att läsa vidare och på så vis har jag bidragit till den breddade rekryteringen. För mig som forskare har samarbetena med ungdomar och praktiker möjliggjort unika inblickar i stadsdelar som präglas av utanförskap. Just denna forskning om utanförskapspräglade områden, potentialer såväl som problem, ser jag som ett av mina främsta forskningsresultat. Jag har också engagerat studenter i satsningarna på att förena forskning, utbildning och utveckling, särskilt under de senaste åren i den kurs som heter Urban Integration. Det har krävt en utveckling av det som visionsdokumentet kallar en aktivitetsbaserad pedagogik.

Sen i slutet av 1990-talet har jag deltagit i ett flertal EU-finansierade projekt med deltagare från städer runt om i Europa. Det har resulterat i många kontakter med forskare, företrädare för olika professioner och föreningsliv. Men det har också resulterat i mycket kunskap om förutsättningarna för den internationalisering som visionsdokumentet förespråkar, bl a vad gäller de stora skillnaderna som finns mellan samhällssystem och därmed även livet i städerna. Detta har jag skrivit mycket om. Jämförelserna mellan städer och samhällssystem i Europa ser jag som ett annat av mina värdefullaste forskningsresultat.

I visionsdokumentet säger sig Malmö Högskola vilja utveckla en ”forsknings- och undervisningskultur som värderar kunskap för dess bidrag till mänsklighetens välstånd”. Det har varit även min ledstjärna i alla år. Det kräver en forskning som uppmärksammar hur framväxten av samhällsbarriärer har gjort det svårt för alla att både få bidra till och ta del av mänsklighetens välstånd. Detta har jag också forskat och skrivit mycket om. Det ser jag som ytterligare ett av mina värdefullaste forskningsresultat. Och i linje med den gränsöverskridande handlingskompetens som visionsdokumentet förespråkar vill jag omsätta all denna kunskap till ännu mera handling.

(uppdaterat utdrag från min ansökan om befordran till professor, augusti 2010)