Vetenskapssyn

Min vetenskapssyn handlar om att inte ta vetenskapen för given. Vetenskap är en typ av kunskap, inte nödvändigtvis varken bättre eller sämre än annan kunskap, t ex vardagskunskap eller den kunskap som barn skaffar sig genom lek. Det är inte heller självklart att vetenskap skiljer sig från religion. Vetenskapen kan lätt förvandlas till religion om den tar sig själv för given. Det innebär inte att vetenskapen står i motsats till tron. I själva verket förutsätter vetenskapen en tro. Framför allt måste vi tro på oss själva och på människans skapande förmåga. Den vetenskapliga kunskapen finns inte av sig själv. Den måste förverkligas genom skapande. Liksom i allt annat skapande behövs det fantasi och kreativitet. Till det viktigaste i skapandet av vetenskaplig kunskap hör att inget ta för givet, varken erfarenheter eller tankar, empiri eller teori, frågor eller svar. Allt har nämligen betydelse för hur vetenskaplig kunskapen blir. Vetenskapligheten beror på både dess inre logik (teori), överensstämmelse med verkligheten (empiri) och sammanhanget i vilket den används (praktik).

Det räcker dock inte med skapandet av kunskap. Läsaren och lyssnaren måste också övertygas om dess vetenskaplighet. Det sker med hjälp av argument, men övertygelse baserar sig även på förtroende och känslor. Om vetenskaparen lyckas övertyga beror också på läsarens och lyssnarens tolkning. Avgörande för tolkningen är inte bara argumenten, utan även språkbruk, liknelser, disposition, metaforer etc. Skapandet och tolkandet av vetenskaplig kunskap sker i sociala sammanhang. Det visar sig i ett beroende av läsare, lärare, finansiärer och medarbetare, men också av språk och kultur. Kännetecknande för vetenskapare är inte bara teorier och metoder, utan även t ex språkbruk och levnadssätt. Det innebär att identiteter uppstår inom vetenskapen. I den identitet som jag vill försöka stå för ingår ansvarstagande, öppenhet, självkritik, samhällsmoral och en bred social kompetens. En strävan efter helhet av tanke och vara.

1. Acceptera tron som grund för vetenskapen. Vi kan inte veta allt. I själva verket måste vi tro för att kunna veta nåt överhuvudtaget. Det kräver också en ödmjukhet för vetandets gränser.

2. Tro framför allt på människans förmåga. Ditt eget skapande i både tanke och handling. Tro på att dina erfarenheter kan ha en vetenskaplig betydelse. Tro också på andras förmåga. Att andra också kan vara delaktiga i vetenskapen. Även de som formellt sett saknar utbildning.

3. Utveckla din skapande förmåga. Låt inte formerna hindra dig. Frigör fantasin med hjälp av t ex bild, musik, konst och film. Använd datateknikens möjligheter. Illustrera gärna tankar i PowerPoint.

4. Bli bra på att ställa frågor och problematisera. Ta inga kunskaper för givna. Det är inte självklart att vetenskapare vet bäst. Andra kan mycket väl veta bättre. Ifrågasätt vad du ser, hör och tänker. Ringa in problemställningar. Avslöja bakomliggande intressen. Varför vill vem veta vad?

5. Läs in dig på teorier, inte bara en utan flera. Testa deras perspektiv genom jämförelser. Kvantifiera. Kvalificera. Pröva olika analytiska uppdelningar. Abstrahera dig fram till olika nivåer.

6. Samla på dig en empirisk bredd, gärna genom egna erfarenheter, intryck och upplevelser. Rör dig ute i verkligheten. Rör gärna om lite i den och se vad som händer.

7. Utveckla en skicklighet i det vetenskapliga hantverket. Pendla mellan empiri och teori. Tillåt omprövningar. Börja gärna om från början. Ge utrymme för det irrationella. Slå vakt om makten över metoderna genom behärskandet av en metodologisk mångfald.

8. Jobba med dina uttrycksformer. Bearbeta språkliga ordval, metaforer, liknelser eller ordfigurer. Utveckla formuleringsförmågan genom att skriva mycket e-post. Kasta om dispositioner. Harmoniera layouter. Ge uttryck i bild. Kanske även i ljud och musik.

9. Satsa på att övertyga. Både till innehåll och form. Förfina dina argument. Använd inte för många utan bara de bästa och skala bort andra. Glöm inte hur viktigt det är att vinna förtroende och väcka känslor.

10. Bli bra på att tolka. Skaffa dig många tolkningsmöjligheter. Vänd upp och ner på alternativen. Ställ dem mot varandra. Placera dig vid sidan om. Placera dig mitt i. Var, hur, när och i vilket sammanhang tolkar du?

11. Utveckla vetenskapens sociala sammanhang. Skapa andra betydelser än bara strikt rationella. Våga göra fel. Ha också förståelse för fel som andra gör. Satsa på samarbeten. Lyssna och lita på andra.

12. Eftersträva en harmoni mellan olika former av mening. Vetenskapen kan inte bara vara rationell. Den måste också få vara kul. Låt lusten ta plats. Skapa förutsättningar för en helhet av tanke och vara.

13. Ställ höga krav på vetenskaplighet. Vetenskapen måste kunna försvaras både teoretiskt, empiriskt och pragmatiskt. Annars kan den inte kallas vetenskaplig.

14. Ta ansvar för användningen av din skapade vetenskap. Det är dina val av frågeställningar. Du väljer formuleringarna, metoderna och teorierna. Det är du som har valt att synliggöra en viss verklighet. Och alla dina val har betydelse för användarna. Kanske framhävs vissa mänskliga egenskaper på bekostnad av andra. Kanske bidrar du till att stärka vissa sociala relationer och försvaga andra. Underskatta inte din egen betydelse. Synliggör dig istället.

Läs mera: Stigendal, Mikael (2002) Den gode socialvetenskaparen. Vetenskapsteori i vardande. Lund: Studentlitteratur. Kan även laddas ner här.