Möllevångstorget
Image credit: moonhouse CC:BY

Q&A services like Aardvark and Quora are useful for finding answers to questions that are not “googleable”. However, these services operate on a global level, meaning that they do not take geographic context into account. A place-centric “Local Q&A”, accessed through mobile devices, would help strangers to interact with locals and, in the end, give people with similar interests a chance to find each other.

The following are excerpts from a Google Wave discussion from late 2009. (For english speakers, try Google translate to get a rough idea of what this service is all about)

Sammanhang: Geografiskt närhetsbaserad navigation och platsspecifik media i avgränsade stadsmiljöer. Med hjälp av “extended social networks” kan man via ett mobiltelefongränssnitt ställa frågor till människor med god lokalkännedom om en given stadsdel. Med “god lokalkännedom” menas i princip alla som bor i eller känner till ett givet område. Användare av tjänsten både ställer egna frågor och svarar på andras frågor. Svaren på frågorna (och frågorna till svaren) aggregeras och sammanställs för att snabbt kunna ge automatiska svar för ofta förekommande frågor.

Användningsscenario: en person ej boende i Malmö befinner sig på möllevångstorget och börjar bli hungrig. Hon känner inte till Malmö så bra och plockar därför upp mobilen och googlar “restauranger” plus “möllevångstorget” och får 43.900 träffar; resultatet är inte optimalt för att ta ett snabbt beslut om var man ska gå. Hon fick tidigare under dagen ett SMS från onlinetjänsten “ASK THE LOCALS!” där hon blev ombedd att logga in på den lokala bredbandsleverantören X’s hemsida och ladda ner en applikation. Hon gör detta och efter att hon installerat applikationen dyker texten “vill du fråga något om Möllevången? Vi har svaret på nästan alla frågor!” upp på skärmen. Hon skriver “nån som vet ett bra ställe att käka på runt möllan? Helst billigt…” och applikationen svarar henne “jag letar efter nån som kan något om *käka* och *billigt*. Minuten senare svarar en person som heter Anna “gå till intergrill i korsningen kristianstadsgatan/bergsgatan, där finns det billig falafel med möllans bästa bröd” och hon bifogar en google maps-länk.

– Jonas: Och troligen heter Anna då egentligen Hamid, brorson till han som driver intergrill, och Hamid får procent på bredbandsleverantör X-förmedlad försäljning… Se frågan om affärsmodell nedan. Jag tror de lokala entreprenörerna kommer att märka att deras bästa reklam är den som inte ser ut som reklam utan som autentiska svar från lokalboende.

– Richard: Hur skulle man veta vad som är bredbandsleverantör X-förmedlad försäljning? Ett sätt skulle vara att kombinera den här tjänsten med tjänster liknande Gowalla.com eller Foursquare.com och att man “checkar in” på olika ställen. En “incheckning” minuter efter att man fått tipset om samma ställe skulle då kunna räknas som en bredbandsleverantör X-förmedlad försäljning.

– Jonas: Jo, eller om kunden får gratis läsk på intergrill till sin beställning om hon uppger bredbandsleverantör X-kodordet.

– Richard: ja det är ju en betydligt enklare lösning.

Tekniska avvägningar: vilken nivå ska man lägga sig på tekniskt?

Är det en SMS-plattform som ska utgöra grunden för kommunikationen? Problem: bredbandsleverantör X’s roll blir oklar om man utgår från en teknologi som är oberoende av WiFi-anslutning. Det är också svårt att geobestämma varifrån ett SMS är skickat. Fördelar: man når enkelt en kritisk massa av användare eftersom alla kan använda SMS-funktioner; dock betraktas nog SMS fortfarande som en-till-en-kommunikation och att socialt göra det till nånting annat kan vara svårare än vad vi tror. Dessutom finns det risk för spam-problem.

Webb-/smartphone-plattform? Problem: Smartphone-penetrationen är än så länge ganska låg (?) och det skulle ta längre tid att bygga upp en kritisk massa av användare än om man använder en SMS-plattform. Fördelar: att använda både webb och smartphone innebär att man både kan ställa och svara på frågor direkt från sin webbläsare.

Tekniskt är detta en mashup av:

  • bluetooth-teknologi – en användare måste notifieras om att tjänsten existerar. Med en SMS-push ombeds man att titta på en kort presentationsvideo om tjänsten och hur man går tillväga för att installera och använda den
  • lokala öppna bredbandsnätverk – bredbandsleverantör X har specialiserat sig på att genom egenutvecklad teknik tillgängliggöra trådlös bredbandskapacitet för alla wifi-enheter inom ett givet geografiskt område. Det de saknar är tjänster knutna till sina nätverk.
  • data mining och sammankopplande av (mobila) databaser – idéer om att hämta och extrahera data från sociala grafer. (Rudimentär idé: När man installerar applikationen tillfrågas man om man tillåter att tjänsten analyserar innehållet i telefonboken. Vissa telefonnummer kan platsbestämmas genom en samkörning med offentliga nummerregister och de nummer som befinner sig i närområdet läggs till som kontakter i applikationen.)
  • application development enviroments – uppmuntra IDM- och CTS-studenter att gemensamt utforska förutsättningarna för att bygga tjänsteapplikationer baserade på iPhone-standarder och eller att bygga in tjänsten i befintliga utvecklingsmiljöer som Facebook Apps eller Twitter-applikationer.

Sociala och kulturella incitament:

  • belöningssystem – många ser en ära i att kunna svara på frågor; man bygger sitt eget kapital genom att svara på så många frågor som möjligt
  • kontaktskapande gränsytor – Den platsspeficika dimensionen i tjänsten gör att det är rimligt att anta att människor som svarar på någons fråga via tjänsten också är intresserad av att träffa frågaren utifrån de gemensamma intresseområdena. Genom tjänsten kan man alltså inte bara ställa och svara på frågor utan även skapa kontakter med människor som man aldrig annars skulle träffat. “man har i alla fall tillräckligt mycket gemensamt för att träffas över en öl” som Jonas sa.
  • fostering communities – bygga mekanismer/interaktionsmöjligheter för att få lokalbefolkningen att lära känna både sin stadsdel och varandra bättre
  • bygga vidare på existerande nätverk (sociala) – Inkonst är en av de aktörer runt Möllan som har ett enormt nätverk på Facebook (runt 3500 personer). För att nå en kritisk massa av användare vore det såklart gynnsamt att börja med de sociala nätverk som redan finns.
  • bygga vidare på existerande nätverk (kundnätverk) – osäkert hur många kunder bredbandsleverantör X har runt Möllan men förmodligen flera hundra. Dessa skulle utan problem kunna tillfrågas om de har lust att delta. Incitamentet kan vara “lär känna dina grannar bättre” eller kanske att de får en reducerad avgift.

Business models
sponsored content – aktörer från näringslivet och kultursektorn får möjlighet att köpa tidsutrymmet som finns mellan fråga och svar; frågar någon efter “billigt käk på möllan” har Falafel no1 en 15-sekunders video där en av de anställda berättar hur fantastisk deras falafel är. (Lite tveksam till hur det här skulle tas emot av en användare dock… måste fundera på bättre affärsmodeller för det här)

– Jonas: Också tveksam. Försöken med reklamfinansierad gratistelefon som vi såg för några år sedan, och som påminner lite om falafel-videon, floppade väl ganska brutalt. Kanske bättre att presentera diskret AdWords-liknande reklam i anslutning till svaren? Borde vara lätt att sälja — snacka om högspecifik målgrupp — och borde vara mer uthärdligt för användaren. I det typiska användningsfallet tänker jag mig inte att användaren vill stå och stirra på sin telefon från det hon skrivit frågan tills svaret kommer.

– Richard: AdWords definitivt, men jag skulle ändå vilja ha in närproducerad media på något sätt i det här eftersom dylik media passar bättre i ett extremlokalt sammanghang än på YouTube. Tänk dig att Malmö Opera har en reklamsnutt som dyker upp när någon frågar vad som händer på teaterscenen i Malmö ikväll? Man kan ju hitta “reklam”-content som inte är fullt lika intrusive som falafelreklamen kanske skulle vara. Sen tror jag inte heller att man ska underskatta värdet i närproducerad media utifrån ett användarperspektiv – jag gissar att man inte skulle ha nånting emot att se en reklamfilm med sin lokala falafelmakare, just för att man känner honom. Och för en utomstående är det ju intressant att få en bild av vilka människor som bor och verkar i en viss stadsdel – det är ju inte som att se generisk reklam på TV direkt. Här har man den lokala kopplingen.

– Jonas: Köper argumentet till viss del. Vi måste nog tänka oss en lite annan typ av reklam, som faktiskt inte är alltigenom “dålig” och ond utan som kan ha en viss charm och ett visst tittvärde. Om sådan reklam kunde börja uppträda så kan man faktiskt till och med tänka sig att den blir ett OK tidsfördriv tills svaren på din fråga kommer. Men då undrar jag hur mekanismerna ser ut för att säkerställa kvaliteten på reklamen. Om de första köpta spottarna är riktigt irriterande (tänk Lidl, kosmetika, träningshjälpmedel, städprodukter) så kommer folk att lära sig snabbt att stoppa telefonen i fickan efter att ha ställt sin fråga och sedan kolla igen efter fem minuter. Och då är det ingen som vill köpa den tidsperioden mer. (Jag tror snarare att den lokale falafelmakaren kommer att regga sig som vanlig användare och svara på frågor om *käka* och *billigt* med ordinära tips om det fantastiska falafel-stället runt hörnet.)

– Richard: det är ju i inledningsskedet faktiskt vi som bestämmer vilka aktörer som ska få ha reklamspottar, och då väljer vi såklart bort Lidl etc. Genom detta sätter vi agendan för vad det innebär att ha en reklamspot i den här tjänsten. Man kan ju börja jobba med kulturaktörer i södra innerstaden, och det bästa är kanske att börja jobba med kulturtips i rummet mellan fråga och svar för att sedan gå vidare till näringslivet. Man kan också tänka sig att användarna får rejta inslagen, dvs digg and bury, och de som inte går hem hos publiken blir begravda och visas aldrig igen. Men, vi behöver nog extern kompetens till att få fram en vettig affärsmodell till det här.

– Jonas: Håller med. Extern kompetens, bredare fora för diskussion, några experiment.

This work is licensed under a Creative Commons Attribution 3.0 License. If you use it in your own work, mention your source of inspiration as appropriate.