Röststyrning – Framtidens användargränssnitt?

Medielandskapet är i en ständig förändring och på en mediekonferens i fjol presenterades en idé om ett nytt användargränssnitt i framtidens medieanvändning. Det ryktas om att röstens intåg på marknaden kommer omformulera dagens möjligheter i hur vi använder traditionella medier i vardagen.

Gestaltningen är ett sätt att visa hur röststyrning kan se ut tillsammans med vardagliga rutiner. Vi följer en person och genom en inblick i hans vardag kan vi få en inblick i en miljö där röststyrning har en plats i hemmet, det sociala livet och arbetet.

 

Yili Chan

 

Länk till Gestaltande arbete på Youtube.

Funderar du någonsin över räckvidd?

Vill du läsa en hel uppsats, utan att läsa uppsatsen? Och är du nyfiken på vad räckvidd betyder i reklamens värld? Dubbelt ja? Nice – då har jag skapat en hemsida åt dig.

Funderar du någonsin över räckvidd?

Här är hemsidan

Vem orkar läsa en hel uppsats på 53 sidor? Ja, det är säkert någon som finner det njutbart att plöja teorier och tidigare forskning för att tillslut nå den vaga slutsats som så många akademiska skrifter når. Eftersom att jag tycker det är oerhört rimligt att man inte vill läsa en hel uppsats har jag istället skapat denna hemsida.

Uppsatsen handlar om begreppet räckvidd och hur det används i olika reklamsammanhang, och hur det betyder olika beroende på sammanhang. Detta genomfördes genom att studera en rad olika kommunikationstraditioner och tidigare forskning för att sedan ställa det mot empiri i form av intervjuer med olika aktörer som är inblandade i en reklamkampanjprocess.
Att räckvidd har flera olika betydelser beroende på aktör och om du inte är intresserad av den djupa analysen som studien gör tänker jag göra det lätt för dig.

j

 

ALLTSÅ – Vill du läsa en hel uppsats, utan att läsa uppsatsen? Och är du nyfiken på vad räckvidd betyder i reklamens värld? Dubbelt ja? Nice – då har jag skapat en hemsida åt dig.

Här är hemsidan också

 

Här också…

 

Ja, här också…

Stereotyper i reklam – sociala medier

Begreppet ”influencer” är idag något som ofta förekommer i sociala medier. I takt med att dessa influencers blir allt fler och fler ökar också det kommersiella intresset för dessa offentliga personer. Vad händer när dessa personer ingår i betalda samarbeten med kommersiella aktörer?

I vårt examensarbete har vi undersökt vilka könsstereotyper som kan urskiljas i instagram-bilder som publicerats som betalda samarbeten av fyra svenska influencers. Utöver detta tittade vi också på vilken typ av samarbeten och vilka produkter de gjorde reklam för, samt hur detta kunde kopplas till de manliga och kvinnliga stereotyperna. Under denna undersökning kom vi fram till en mängd spännande slutsatser kring ämnet influencers och stereotyper i sociala medier, titta gärna på vårt examensarbete som finns länkat längst ned på sidan.

Till mitt gestaltande arbete valde jag att förenkla innehållet i examensarbetet för att nå en så bred målgrupp som möjligt. Genom att skriva en samling artiklar av olika fiktiva författare i relation till ämnet influencers har jag presenterat olika synsätt på hur du som läsare kan ställa dig till ämnet. Håller du med något av resonemangen, eller har du en helt egen uppfattning av influencers och stereotyper i marknadsföring? Ta reda på det genom att läsa artiklarna! Länk till både detta och examensarbetet finner du nedan:

Läs artiklarna från mitt gestaltande arbete här: Gestaltande examensarbete

Av: Gustav Jönsson

HUR DU PRODUCERAR EN PODCAST – I TRE DELAR.

 

Har du någon gång funderat på att starta en podcast men inte vetat hur du ska gå tillväga? Lugn, vi hjälper dig! Podcast är idag en plattform som används av många i det föränderliga medielandskapet, både av konsumenter och producenter.

Anledningarna till podcasting kan vara många, vissa använder sig av mediet för att bli underhållna medan andra vill göra sina röster hörda. Podcastens egenskaper är det som lockas av användarna, det främsta är egentligen enkelheten. I vårt examensarbete undersökte vi två av Sveriges största podcast under år 2018, för att finna deras motiv till podcasting. Handlar det om att sprida kunskap eller utveckla sitt eget varumärke för att bli en ännu större profil, eller finns det ett intresse för den tekniska plattformen?

Vårt gestaltande arbete handlar därför om att visa upp enkelheten med att producera en podcast, då vi har ett starkt intresse för podcastmediet. Vårt podcast-intresse har länge varit aktuellt, men det var inte förens i den sista terminen vi tog chansen och startade en egen podcast, nämligen studentvardag. Det är precis som det låter, en podcast om studentlivet i Malmö. Vi har bjudit in studenter från olika program, ger våra bästa pluggtips men tar även upp tyngre ämnen som psykisk ohälsa i relation till studier. Detta är bara få av de ämnen vi tog upp i vår podcast, så om du vill lyssna på den så finns den där poddar finns. I vår vlog-serie, som är uppdelad i tre delar kommer ni få följa med oss på hur arbetsprocessen ser ut utifrån vår podcast studentvardag.

För visst kan det låta enkelt med att producera en podcast, men det finns en del extra viktiga saker att tänka på som vi tar upp i de tre delarna. I den första delen berättar vi vad podcast är, vad man ska tänka på när man väljer distributör och mycket mer. I del två får ni följa med oss och se hur manus och inspelnings-processen ser ut. I den tredje och sista delen visar vi upp klippning och redigerings-arbetet, samt hur vi arbetar för att nå ut till våra lyssnare. Vi hoppas att dessa videos ska inspirera andra till att starta en podcast, eller för dig som bara vill se hur processen bakom en podcast kan se ut.

Av Malin Skärberg & Julia Tepliakova

En ungtjejs självkänsla

Hej!

I detta inlägg kan du hitta min novellmin novell som jag har skrivit under kursen “gestaltande arbete” i programmet Medie- och kommunikationsvetenskap, entreprenörskap, strategi och medieaktivism på Malmö Universitet. För att läsa den klickar du här En ungtjejs självkänsla.

Berättelsen är baserad på min och Louise Ödeens examensarbete där vi studerade hur samhällsnormer influerar den hälsosamma mattrenden på Instagram och hur unga kvinnor väljer sin livsstil utifrån detta.

Hoppas du gillar den.

/Catharina De Geer

Hur det visuella kan påverka marknaden

Vi lever idag i en alltmer tekniskt utvecklad värld och där vi dagligen exponeras av information via digitala plattformar. Men eftersom vi ständigt översköljs av information måste denna på något sätt sticka ut för att vi ska uppmärksamma den. Vilket även har lett till att företag idag känner allt högre krav att leverera ett visuellt innehåll som står ut på marknaden. Därav har vi mer specifikt valt att titta på hur just Volvo Trucks Nordamerika arbetar med visuella arrangemang i sina kampanjfilmer för att väcka uppmärksamhet bland sina mottagare. Där vi sedan utformat en reklamaffisch inspirerade av vårt examensarbete och de resultat vi kom fram till.

Arbete utfört av Sara Pennsäter och Evelina Alm.

“I’ve had my ups and downs, my fair share of dumpy roads and heavy winds. That’s what made me what I am today”
Detta är ett citat hämtat från den inte helt obekanta kampanjfilmen Epic Split, som är en av tre kampanjfilmer som vi valt att titta närmare på. Detta för att undersöka hur man jobbar med visuella arrangemang utifrån ett semiotiskt perspektiv. Förutom att titta på visuella arrangemangen i Volvo Trucks kampanjfilmer har vi i förhållande till den relativt nya marknaden i Nordamerika även undersökt kulturella betydelse i skapandet av Volvo Trucks reklamkampanjer. Vilket beror på vårt intresse av att studera kulturbegreppet, som har blivit alltmer framträdande inom medieforskningen. Genom att titta på tre kampanjfilmer har vi undersökt hur man som företag anpassar sitt innehåll till nya marknader men även till en global publik.

För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju med en person som jobbar med marknadsföringsavdelningen på Volvo Trucks Nordamerika, som dessutom varit med och skapat kampanjfilmen Unboxing som vi tittar på i denna studie. För att analysera kampanjfilmerna har vi sedan använt oss av en multimodalanalys och formulerat frågor för att besvara vad vi ser för visuella arrangemang i kampanjfilmerna. Vi har bland annat ställt frågor som berör vad vi ser för människor, föremål, miljö, färger, ljussättning, vinklar, rörelser, ljud och text samt bildkombinationer i de olika scenerna. För att sedan väva samman och diskutera våra analyser av kampanjfilmerna med intervjupersonens svar. Vi kom sedan fram till att Volvo Trucks Nordamerika använder sig av symboler, karaktärer och miljöer i sina kampanjfilmer för att de nordamerikanska mottagarna ska uppleva igenkänning med vad de ser och därmed få förtroende för Volvo Trucks Nordamerika som är ett relativt nytt lastbilsföretag på marknaden.

Utifrån vårt resultat har vi därmed gestaltat en reklamaffisch vi länkat här – där vi främst riktar oss till mottagare inom lastbilsbranschen i Nordamerika men även så till en allmän publik. Reklamaffischens budskap är att berätta för de nordamerikanska mottagarna att man är en del av den amerikanska kulturen och att man är mån om personerna som kör lastbilarna.

 

via denna länk kan ni se våra reklamaffischer,

Volvo Trucks, version 2 reklamaffischer, Sara Pennsäter Åkesson

(Politisk) färg & form

Vad är objektiv journalistik och vad är politisk propaganda? Kan det vara samma sak eller när slutar någonting vara politiskt? Vad är ideologi och vilka värderingar är neutrala? Är det radikala konstant eller föränderligt beroende på utformning och kontext? I min gestaltning har jag använt redan existerande verk och citat med stark ideologisk koppling och satt dem i en ny grafisk eller ideologisk kontext för att undersöka hur dessa två samverkar.

I mitt examensarbete undersökte jag vilka diskurser som fanns om arbetslöshet i Dagens Nyheter och DagensETC. Två tidningar med olika ideologisk utgångspunkt. DN som är oberoende liberal och ETC som är vänster- och miljöinriktad. Det viktigaste resultatet var skillnaden i hur man ramar in frågan i de olika tidningarna. I ETC beskriver man det utifrån ett klassperspektiv och uppmärksammar de strukturer som gör att människor är arbetslösa och pekar nästan aldrig ut de drabbade grupperna och ofta är fackföreningar inblandade i diskussionen. I DN beskrivs det också som ett problem och ofta utifrån de grupper det rör och man skriver om arbetslöshet i termer av sysselsättningsgrad och i siffror i allmänhet samt tar in röster från politiker och hur de ska lösa problemet.

Kopplingen mellan mitt examensarbete och det gestaltande arbetet grundar sig i olika ideologiska inställningar till arbete och arbetare. Jag leker med frågan från olika politiska och estetiska perspektiv och förvränger budskapen genom att använda uttrycksformer som tidigare kopplats till andra ideologier eller som inte brukar avläsas som politiska. Det är tänkt som politisk satir tänkt att hängas på ett litet galleri och kanske publiceras på webben på galleriets hemsida och konstnärens (min) egna som en virtuell utställning tillsammans med konstnärens andra alster och bildserier. Målgruppen blir därför politiskt medvetna och konstintresserade. Ett annat alternativ är att hänga de ute i offentligheten som en politisk kommentar. I bildspelet syns både referensbilderna och mina egna affischer, då är målgruppen hela svenska folket.

Alice Eriksson – Gestaltande arbete

/Alice Eriksson, HGMKV15h

EfterFlykten

Många fördomar och rädslor har roten i okunskap, i främlingskap. En person som är allt en själv inte är, som bär på traditioner och en kultur som är olik ens egen är det enklare att skapa distans till och misstänkliggöra. Då skapas rasism och oförståelse. Bakom Instagramkontot EfterFlykten finns ambitionen att synliggöra de individer som idag klumpas ihop till en massa, de vi kallar asylsökanden. De som egentligen är så mycket mer än sin flyktingstatus, så mycket mer än de få egenskaper de tillskrivs av andra. Genom att lyfta fram och personliggöra dessa individer hoppas jag att kontot fungerar som en utsträckt hand, något som i förlängningen bidrar till färre fördomar och rädslor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kontot EfterFlykten består av citat från intervjuer med fem asylsökanden som gjordes i examensarbetet ’Identiteter över gränser’ våren 2017. I examensarbetet studerades hur asylsökanden kan använda sociala medier som ett sätt att hålla kontakt med hemlandet, som ett verktyg i en identitetsskapandeprocess och som ett medel för integration och inkludering. Studiens resultat visade att digitala medier är ett viktig verktyg för upprätthållandet av en kontakt med hemlandet, att de kan spela en roll i en identitetsskapandeprocess och vid aktiv användning även fungera som ett möjliggörande av större integration. I en kontext där vi ser alltfler människor på flykt, samtidigt som vi går mot ett alltmer digitaliserat samhälle är det viktigt att förstå hur digitala verktyg kan användas och hjälpa flyktingar, asylsökanden och immigranter.

Kontot EfterFlykten är en förlängning av detta arbete och fokuserar på att främst fungera som ett inkluderande och på att sätta dessa individer i en svensk kontext. Att bidra till integration, förståelse och medkänsla i samhället. En reflektion kring de upplevelser och tankar som uppkommit för min egen del längs med vägen och om individernas historia förs med intention att synliggöra personen bakom citaten.

 

Här finner du Instagramkontot

https://www.instagram.com/efterflykten/

 

Här finner du examensarbetet

Identiteter över gränser

— Anna Johansson

Alldeles för mycket kläder

Mitt gestaltande arbete består av hemsidan Much to much clothing där jag skrivit en essä om klädkonsumtion och klädindustrins baksida. Det går även att finna lite handfasta tips på en mer hållbar klädkonsumtion. På hemsidan finns även en blogg som handlar om mina egna tankar kring ämnet. Det gestaltande arbetet kommer ur mitt examensarbete Klä dina identiteter.

Fokus i arbetet ligger på varför vi fortsätter att konsumera så mycket kläder när vi vet att det är andra i världen som får lida av det. Men samtidigt fokuserar arbetet på den ambivalens jag själv, och säkert många andra känner inför konsumtion av kläder. Det är ju även kul med kläder och konsumtionssamhället är en så stor del av hur vi lever i en marknadsstyrd värld. I min essä går jag lite djupare in på ämnet och argumenterar samt berättar om vad jag tycker med influenser från människor som grävt djupare i ämnet. Det görs kopplingar till resonemang från mitt examensarbete och den kunskap som jag tagit med mig därifrån. På bloggen är det en mer vardaglig ton med tankar och funderingar som jag känner berör mig och min omvärld, alltid delad på twitter.

Gå gärna in och titta närmare på andremagnusson.wixsite.com/mtmclothes och ta del av min essä och bloggen. Nedan finner ni lite screenshots från hemsidan.

Mitt och Anton Perssons examensarbete kan du läsa här: Klä din identiteter

Av: André Magnusson