Appdejtingens självpresentation


Tre skärmdumpar från stop motion-slidern.

Vi valde att ur ett teknologiskt deterministiskt synsätt undersöka hur olika medielogiker influerar Tinderanvändares självrepresentation. Det visade sig att majoriteten av våra intervjupersoner (20-30 år) gärna visar upp en ”polerad” bild av sig själva i appen. Vi ville skapa en gestaltning av det här och på ett något överdrivet och provocerande sätt (läs: politik ej inblandat i sammanhanget) låta publiken avgöra vad som utgör en ”bra” självrepresentation på Tinder. På så sätt ville vi även öka medvetenheten och väcka en tanke kring bedömningen. Vi har därför i vårt gestaltande arbete gjort en ”stop motion-slider” där publiken ska kunna dra en stapel genom tio olika bilder. På första bilden är modellen helt osminkad och motsatsen på sista bilden. Tanken är helt enkelt att stoppa stapeln där mottagaren anser att modellen har en ”bra” självrepresentation. Denna slidern ska också på något sätt kunna skapa en igenkänning hos de som använder Tinder och är medveta om den glamorifierade verkligheten som pågår i dejtingappen. Var hade du själv stannat slidern?

Amanda Jensen & Patricia Mansner

Funderar du någonsin över räckvidd?

Vill du läsa en hel uppsats, utan att läsa uppsatsen? Och är du nyfiken på vad räckvidd betyder i reklamens värld? Dubbelt ja? Nice – då har jag skapat en hemsida åt dig.

Funderar du någonsin över räckvidd?

Här är hemsidan

Vem orkar läsa en hel uppsats på 53 sidor? Ja, det är säkert någon som finner det njutbart att plöja teorier och tidigare forskning för att tillslut nå den vaga slutsats som så många akademiska skrifter når. Eftersom att jag tycker det är oerhört rimligt att man inte vill läsa en hel uppsats har jag istället skapat denna hemsida.

Uppsatsen handlar om begreppet räckvidd och hur det används i olika reklamsammanhang, och hur det betyder olika beroende på sammanhang. Detta genomfördes genom att studera en rad olika kommunikationstraditioner och tidigare forskning för att sedan ställa det mot empiri i form av intervjuer med olika aktörer som är inblandade i en reklamkampanjprocess.
Att räckvidd har flera olika betydelser beroende på aktör och om du inte är intresserad av den djupa analysen som studien gör tänker jag göra det lätt för dig.

j

 

ALLTSÅ – Vill du läsa en hel uppsats, utan att läsa uppsatsen? Och är du nyfiken på vad räckvidd betyder i reklamens värld? Dubbelt ja? Nice – då har jag skapat en hemsida åt dig.

Här är hemsidan också

 

Här också…

 

Ja, här också…

Stereotyper i reklam – sociala medier

Begreppet ”influencer” är idag något som ofta förekommer i sociala medier. I takt med att dessa influencers blir allt fler och fler ökar också det kommersiella intresset för dessa offentliga personer. Vad händer när dessa personer ingår i betalda samarbeten med kommersiella aktörer?

I vårt examensarbete har vi undersökt vilka könsstereotyper som kan urskiljas i instagram-bilder som publicerats som betalda samarbeten av fyra svenska influencers. Utöver detta tittade vi också på vilken typ av samarbeten och vilka produkter de gjorde reklam för, samt hur detta kunde kopplas till de manliga och kvinnliga stereotyperna. Under denna undersökning kom vi fram till en mängd spännande slutsatser kring ämnet influencers och stereotyper i sociala medier, titta gärna på vårt examensarbete som finns länkat längst ned på sidan.

Till mitt gestaltande arbete valde jag att förenkla innehållet i examensarbetet för att nå en så bred målgrupp som möjligt. Genom att skriva en samling artiklar av olika fiktiva författare i relation till ämnet influencers har jag presenterat olika synsätt på hur du som läsare kan ställa dig till ämnet. Håller du med något av resonemangen, eller har du en helt egen uppfattning av influencers och stereotyper i marknadsföring? Ta reda på det genom att läsa artiklarna! Länk till både detta och examensarbetet finner du nedan:

Läs artiklarna från mitt gestaltande arbete här: Gestaltande examensarbete

Av: Gustav Jönsson

HUR DU PRODUCERAR EN PODCAST – I TRE DELAR.

 

Har du någon gång funderat på att starta en podcast men inte vetat hur du ska gå tillväga? Lugn, vi hjälper dig! Podcast är idag en plattform som används av många i det föränderliga medielandskapet, både av konsumenter och producenter.

Anledningarna till podcasting kan vara många, vissa använder sig av mediet för att bli underhållna medan andra vill göra sina röster hörda. Podcastens egenskaper är det som lockas av användarna, det främsta är egentligen enkelheten. I vårt examensarbete undersökte vi två av Sveriges största podcast under år 2018, för att finna deras motiv till podcasting. Handlar det om att sprida kunskap eller utveckla sitt eget varumärke för att bli en ännu större profil, eller finns det ett intresse för den tekniska plattformen?

Vårt gestaltande arbete handlar därför om att visa upp enkelheten med att producera en podcast, då vi har ett starkt intresse för podcastmediet. Vårt podcast-intresse har länge varit aktuellt, men det var inte förens i den sista terminen vi tog chansen och startade en egen podcast, nämligen studentvardag. Det är precis som det låter, en podcast om studentlivet i Malmö. Vi har bjudit in studenter från olika program, ger våra bästa pluggtips men tar även upp tyngre ämnen som psykisk ohälsa i relation till studier. Detta är bara få av de ämnen vi tog upp i vår podcast, så om du vill lyssna på den så finns den där poddar finns. I vår vlog-serie, som är uppdelad i tre delar kommer ni få följa med oss på hur arbetsprocessen ser ut utifrån vår podcast studentvardag.

För visst kan det låta enkelt med att producera en podcast, men det finns en del extra viktiga saker att tänka på som vi tar upp i de tre delarna. I den första delen berättar vi vad podcast är, vad man ska tänka på när man väljer distributör och mycket mer. I del två får ni följa med oss och se hur manus och inspelnings-processen ser ut. I den tredje och sista delen visar vi upp klippning och redigerings-arbetet, samt hur vi arbetar för att nå ut till våra lyssnare. Vi hoppas att dessa videos ska inspirera andra till att starta en podcast, eller för dig som bara vill se hur processen bakom en podcast kan se ut.

Av Malin Skärberg & Julia Tepliakova

Gestaltade representationer

Hur väljer manliga och kvinnliga influencers att representera sig på sociala medier? Hur väljer de att kommunicera sin självrepresentation? Och slutligen, går det att urskilja någon skillnad mellan de olika könen?

Examensarbetet undersökte, med fokus på manliga och kvinnliga representationer,  svenska influencers självrepresentation på Instagram, för att skapa en koppling mellan examensarbetet och det gestaltande arbetet har målet med denna gestaltning varit att återskapa fyra av de bilder som studien behandlat. Utöver detta besitter det gestaltande arbetet ett stort fokus på självrepresentation och olika typer av kommunikation som förmedlas av manliga och kvinnliga influencers via Instagram. Examensarbetet behandlade främst sponsrade inlägg, för att lyfta skillnaden i manliga och kvinnliga representationer ytterligare, innehåller denna gestaltning även exempel på hur de rekonstruerade bilderna kunde ha sett ut om samarbetet kommunicerats av det motsatta könet.

Det gestaltande arbetet har publicerats på den sociala medie-plattformen Instagram, detta eftersom det är denna kanal som behandlats och undersökts i examensarbetet men även eftersom det är den plattform där målgruppen befinner sig. Instagram är en av de kanalerna där influencers tar störst plats, där deras kommunikation sträcker sig längst, det är ursprungskällan för det examensarbetet behandlar och det är därför även i detta sammanhang det gestaltande arbetet är relevant.

Syftet med gestaltningen är att uppmärksamma och lyfta skillnaden i manliga och kvinnliga influencers kommunicerade självrepresentation på Instagram. Detta för att, i den mån det går, motverka och upphäva effekten dessa representationer har på mottagaren. Att det förekommer skillnader mellan manliga och kvinnliga representationer är ingen hemlighet och det är ingen nyhet, trots detta väljer många att förbise denna normativa kommunikation. För framtida förändring är det därför av vikt att fortsätta lyfta och uppmärksamma problemet, något denna gestaltning ämnar att göra.

Lin Johnsson: Gestaltande arbete

 

Forskning på agendan

I dagens medielandskap gömmer sig fake news och sann saklig upplysning hamnar lätt i skymundan. Därför behövs vetenskaplig forskning synliggöras som motkraft. När allt fler samhällsgrupper befinner sig på sociala medier ökar möjligheterna för forskare att föra ut forskningsinformation. I mitt gestaltande arbete lanseras en idé för hur forskare kan synliggöra forskning på en sammanhållen webbplats.

I examensarbetet forskning på agendan undersöktes hur forskningskommunikatörer och forskare vid Malmö universitet resonerar kring och arbetar med att synliggöra forskning externt via sociala medier. Studiens resultat visar att deras arbete med att sprida forskning till det omgivande samhället består av två delar, dels att delge forskning till olika intressentgrupper, dels att göra forskare och forskning synliga i samhällsdebatten. De primära målgrupper, som både forskare och kommunikatörer främst riktar sin kommunikation mot, är praktiker, politiker, journalister och andra forskare. Studiens resultat visar att forskare som är aktiva på sociala medier upplever utmaningar med att kommunicera och nå ut till dessa grupper.

I mitt gestaltande arbete formges ett alternativ till att forskare och kommunikatörer arbetar enskilt med att utveckla strategier för att nå ut med sin forskningskommunikation genom sociala medier. Konceptet baseras på idén att förenkla för forskare att synliggöra sina olika sociala mediekanaler/plattformar tillika forskningsinformation på en sammanhållen webbplats. Med hjälp av sex intervjuer med verksamma praktiker som tandläkare och mäklare, lokala politiker och journalister i Malmö utvecklades en webbplats med visionen att göra forskning mer lättillgänglig och förståelig, men framför allt intresseväckande. Webbplatsens plattform och logotyp utformades för ett fiktivt lärosäte eller organisation. FSM står för “forskare i sociala medier” och länken i logotypen symboliserar visionen om att “sammanlänka forskare aktiva på sociala medier”. Idén är att designen ska attrahera, förenkla, förtydliga och skapa struktur för de primära målgrupperna när de eftersöker forskningsinformation eller experter i olika ämnen.

Det gestaltande arbetet kan laddas ner här: FSM-Forskare i Sociala Medier (PDF)

Av: Amanda Berglund, HGMKV15h

Forskning på agendan

Forskare och lärosäten har en lagstadgad skyldighet att informera och dela med sig av forskning, vilket benämns tredje uppgiften. Men när är uppgiften uppfylld? I examensarbetet Forskning på agendan understryks betydelsen av att göra forskningen populärvetenskaplig och tillgänglig till den breda allmänheten, vilket också är huvudbudskapet i detta gestaltande arbete.

I examensarbetet Forskning på agendan undersöks hur forskningskommunikatörer och forskare vid Malmö universitet resonerar kring och arbetar med att synliggöra forskning externt genom sociala medier. Detta mot bakgrund av ett föränderligt medielandskap som skapar en ny spelplan för lärosäten att förhålla sig till. Något som var framträdande i resultatet var det faktum att sociala medier används av forskare som ett komplement till övrig, mer traditionell, forskningskommunikation. Detta genom att de ofta använder olika sociala medieplattformarna för att länka till sina vetenskapliga publikationer. I en av uppsatsernas diskussioner redogör vi dock för hur viktigt det är att inte bara länka till forskningen utan att också anpassa innehållet av forskningsinformationen på ett ”tillgängligt” och populärvetenskapligt sätt, för att de som tar del av det publicerade innehållet, som inte är forskare eller akademiker, också ska förstå det.

I mitt gestaltande arbete tar jag det nästa steget genom att visa på hur ett forskningsinnehåll kan kommuniceras ut på ett populärvetenskapligt sätt. Jag har intervjuat tre forskare verksamma vid Malmö universitet och låtit dem berätta om sina olika forskningsprojekt. I artiklarna försöker jag sätta komplexa forskningsämnen i ett mer tillgänglig sammanhang genom att återkoppla forskningen till aktuella samhällsdiskussioner, och därmed visa på hur den aktuella forskningen och dess resultat är viktig för samhället.

I artiklarna nedan kan du läsa mer om de olika forskningsprojekten och ta del av ämnen som berör alltifrån motsättningar mellan stad och landsbygd, politiska partiers sociala medieanvändning och samhällsutvecklingens påverkan på arbetarlitteraturen.

Litterära verk med vittnesmål från landsbygden

“Vi bör istället tala om arbetarlitteratur(er)”

Sociala medier – en offentlig arena för politisk diskussion?

/ Kajsa Langer, HGMKV15h

(Politisk) färg & form

Vad är objektiv journalistik och vad är politisk propaganda? Kan det vara samma sak eller när slutar någonting vara politiskt? Vad är ideologi och vilka värderingar är neutrala? Är det radikala konstant eller föränderligt beroende på utformning och kontext? I min gestaltning har jag använt redan existerande verk och citat med stark ideologisk koppling och satt dem i en ny grafisk eller ideologisk kontext för att undersöka hur dessa två samverkar.

I mitt examensarbete undersökte jag vilka diskurser som fanns om arbetslöshet i Dagens Nyheter och DagensETC. Två tidningar med olika ideologisk utgångspunkt. DN som är oberoende liberal och ETC som är vänster- och miljöinriktad. Det viktigaste resultatet var skillnaden i hur man ramar in frågan i de olika tidningarna. I ETC beskriver man det utifrån ett klassperspektiv och uppmärksammar de strukturer som gör att människor är arbetslösa och pekar nästan aldrig ut de drabbade grupperna och ofta är fackföreningar inblandade i diskussionen. I DN beskrivs det också som ett problem och ofta utifrån de grupper det rör och man skriver om arbetslöshet i termer av sysselsättningsgrad och i siffror i allmänhet samt tar in röster från politiker och hur de ska lösa problemet.

Kopplingen mellan mitt examensarbete och det gestaltande arbetet grundar sig i olika ideologiska inställningar till arbete och arbetare. Jag leker med frågan från olika politiska och estetiska perspektiv och förvränger budskapen genom att använda uttrycksformer som tidigare kopplats till andra ideologier eller som inte brukar avläsas som politiska. Det är tänkt som politisk satir tänkt att hängas på ett litet galleri och kanske publiceras på webben på galleriets hemsida och konstnärens (min) egna som en virtuell utställning tillsammans med konstnärens andra alster och bildserier. Målgruppen blir därför politiskt medvetna och konstintresserade. Ett annat alternativ är att hänga de ute i offentligheten som en politisk kommentar. I bildspelet syns både referensbilderna och mina egna affischer, då är målgruppen hela svenska folket.

Alice Eriksson – Gestaltande arbete

/Alice Eriksson, HGMKV15h

Brandskyddsföreningen Skåne på sociala medier

Att vara kompetent inom sitt yrke är inte nödvändigtvis detsamma som att vara skicklig på sociala medier. I vårt gestaltande arbete ger vi en överblick gällande dos and don’ts, strategier och tonalitet passande för Brandskyddsföreningen Skånes annalkande arbete med sociala medier.

Vårt examensarbete var en målgruppsanalys på unga vuxna boende i MKB:s studentlägenheter och vi undersökte deras attityder, motivationer och praktiker gällande brandrisken i den egna lägenheten. Vi sökte även förstå hur deras riskförståelse såg ut samt inställning till riskinformation och sociala medie-användning. Det gestaltande arbetet i sin tur, utgjordes av en Prezi och ett manus som vi presenterade på Brandskyddsföreningen Skånes styrelsemöte, med anledning att föreningen vill börja kommunicera via digitala kanaler.

Vi delgav resultaten från vår studie, om Brandskyddsföreningens övergripande grafiska profil, nyckelord som kommunikationen ska utgå ifrån och några punkter att ha i åtanke när man som förening arbetar med sociala medier. Vi presenterade även exempelinlägg för deras kanaler som ni kan se nedan, manuset med länk till Prezin hittar ni i sin helhet här.