Can We Trust What We See?

Manipulation of images is a big problem in the news. If photographers and journalists edit their images, how do we know that what they are representing is truthful? In my thesis I discussed the importance of news and press images being as truthful as possible when published to the audience as well as the issue of post-processing when it comes to news and press images. The paper aimed to investigate different ways press images were being manipulated and how the social constructions we as a society have, could potentially affect the way we perceive and image and how journalists choose to use this ‘weakness’ in order to produce a photograph that is interesting to the public.

In order to prove that the representation of an image can be distorted, even by making the smallest changes to an image. I have chosen four images, some of which are edited, some of which are untouched, with an aim to adhere to the social conceptions I believe the public would have. The main aim for this project is to see whether or not the audience can tell which of the images is/are not manipulated. The reason for this is to try to show how difficult it can be to tell whether an image is ‘real’ or not which could potentially make the audience rethink how much trust they put into news and press images and conclude then that post-processing is in fact an issue.

To view my project: CAN WE TRUST WHAT WE SEE

To read my thesis: Examensarbete Can we trust what we see – Anna Farrington

organisationell_kommunikation

Organisationell kommunikation

Är du en publiserare för en orgnaisation och har funderat på vad som ska läggas ut på Instagram för bäst gynna organisationen?

Instagram kontot organisationell_kommunikation har skapats som ett hjälpmedel för att ge svar på just detta. På Instagram kontot kan läsaren finna bra och mindre bra exempel angående vad en organisation bör tänka på när de pubilserar på Instagram. Tipsen som demonstreras baseras på resultatet av examensarbetet Organisationell kommunikation via Instagram och grundas i den forskningen som presenteras i examensarbetet.

Examensarbetet suderade tre organisationer, Bysted, ConnectMedia och KAN, angångde hur de använder sig av Instagrams kommunikationsverktyg för att förmedla information till omvärlden, samt vilka verktyg organisationerna väljer att använda. I och med att Instagram är baserad på en bild och text koncept, är det framförallt relationen mellan text och bild som sätts i fokus.

Genom ta del av dessa tips får du en bra grund angående vad en organisation bör pulisera och tänka kring Instagram. Genom tipsen kan en organisation uppnå ett strategisk kommunikativt tänkande kring publikationer samt hur en organisation skapar goda relationer med sina läsare.

Gestaltande arbete: organisationell_kommunikation av Nilla Bjädefors

Jag känner mig trygg i Husby

 – Jag känner mig trygg i Husby. Det var något vi fick höra efter kravallerna hade ägt rum i Husby 2013. Genom de traditionella medierna tog publiken emot en bild av Husby som var allt annat än en trygg plats. När vi var på plats i förorten Husby fick vi däremot höra andra historier.

Mitt examensarbete påbörjades ute i Husby där jag och min kurskamrat mötte ungdomar som var bosatta där. Vi utförde intervjuer som gav oss värdefull information. Tillsammans med kurskamraten skapades en kortfilm med bilder och ljud från mötet med ungdomarna. Det blev ett resultat vi blev stolta över och undersökningen ökade vår förståelse för hur ungdomar i utsatta områden påverkas av traditionella medier under kaotiska händelser. Min C-uppsats baseras också på intervjuerna med utanförskap & medieaktivism som genomgående teman. Resultatet visar att den traditionella mediebilden av upploppen inte överensstämmer med ungdomarnas egna upplevelser. En känsla av utanförskap växer och ungdomarna använder sig av sociala medier på olika sätt, för att uttrycka sitt missnöje.

Ta del av examensarbetet -> jag-kanner-mig-trygg-i-husby & kortfilmen här

Ikeas (kommersiella) berättelser

Har du någon gång tänkt på varför en berättelse utspelar sig på ett visst sätt? Och vad som kan tänkas ligga bakom? Det gjorde i alla fall jag, så pass mycket att jag valde att skriva ett helt examensarbete om saken.

ElinIngelstenGestaltande

Ikeas (kommersiella) berättelser – En kvalitativ studie om konstruerade fiktiva berättelser i Ikea Sveriges webb-tv serie Vad gafflar ni om?” analyserar fiktiva berättelsers konstruktion samt dess genomsyrande av kommersiella intressen. Studiens resultat, som bygger på en kvalitativ filmanalys, visar att två olika typer av fiktiva berättelser konstrueras i Ikeas webb-tv serie Vad gafflar ni om och skillnaden mellan dem är hur de anspelar på olika dimensioner av fiktion. Den första framträder intensiv och mindre verklighetstrogen medan den andra upplevs mer realistisk och jordnära. Båda är däremot fiktiva. Studien visar även hur kommersiella intressen påverkar berättelsernas utformning genom att Ikeas egna produkter ideligen exponeras. Med studien vill jag ge en inblick i hur Ikea i sin reklam skapar en webb-tv serie och vilka faktorer som påverkar hur innehållet formas.

För att få fram examensarbetets huvudresultat i en mer lättillgänglig form gestaltades sedan tre krönikor. Läsaren får följa mig i mina resonemang kring tre utgångspunkter med förankring i examensarbetets analys. I den första krönikan diskuterar jag hur Ikea i sin webb-tv serie skildrar flera olika berättelser och hur dessa berättelser konstrueras utefter normer och ett typiskt medelklassliv. Den andra krönikan berör hur företag idag konstruerar fiktiva världar i sin reklam och medan den sista dividerar tankar kring hur kommersiella intressen genomsyrar Ikeas webb-tv serie.

Ta del av examensarbetet i sin helhet här: ElinIngelsten_Examensarbete

Ta del av krönikorna här: En himla massa gafflande

/ Elin Ingelsten

Breaking Down Agent Carter

Breaking Down Peggy Carter är ett fanzine där vi tittar närmare på den fiktionella karaktären Peggy Carter och hennes framställning i Marvel Cinematic Universe. Artiklarna i fanzinet har utgått från delar av resultatet i mitt examensarbete, ”No man will ever consider you an equal.” – en feministisk filmanalys av Peggy Carter i Marvel Cinematic Universe.

Mitt examensarbete handlar om kvinnliga superhjältar och diskuterade hur de kan, ska och borde framställas och representeras. Peggy Carters framställning har analyserats och diskuterats med hjälp av olika teorier om kvinnlig och manlig identitet, könade attribut, kvinnlig representation och tokenism. Dessa resonemang har jag omarbetat till korta artiklar i kring några av de områdena som tagits upp examensarbetet. Artiklarna inkluderar några av de resonemang som gjorts i analysen, men mer som artiklar snarare än en vetenskaplig studie.

Budskapet är att lyfta Peggys karaktär och poängtera viktiga aspekter med hennes karaktär, då kvinnliga karaktärers representation både kvantitativt och kvalitativt är något som fortfarande är problematiskt i Hollywood. Speciellt inom action-genren och medier som innehåller superhjältar, då kvinnor har en historia med översexualisering och skeva framställningar. Oavsett om Peggy hade varit en bra eller dålig representation så anser jag att det är viktigt att vi problematiserar och diskuterar kvinnors representationer i en strävan att förbättra dem.

Gestaltande arbete

Examensarbete

Av: Helen Luu

Mobilanvändning och konfliktmineraler av Elin Ankarskär

Mobiltelefoner är en del av vår dagliga kommunikation. Vi använder dem för jobb, underhållning och för att kontakta nära och kära. Men vad får det för konsekvenser?

Tenn, tungsten, tantal och guld är några av de mineraler som används i mobilframställningen. Dessa används för att göra kretskort, LCD-displayer (Liquid Crystal Display), batterier, antenner, högtalare, mikrofoner, tangentbord och plastskal för mobiltelefoner. Alla metaller kommer nästan uteslutande från Kongo och bidrar till att finansiera kriget i landet. Genom försäljningen av mineralerna får de olika militärgrupperna pengar att fortsätta strida och utnyttja lokalbefolkningen som tvingas arbeta i gruvorna.

Genom att intervjua mobilanvändare i åldern 18-24 har jag tagit reda på deras kunskap om  konfliktmineraler och hur de används i mobiltillverkningen. Med frågor om intervjupersonernas mobilvanor, konsumtion samt krav på mobiltillverkarna har jag fått insikt hur mycket mobilanvändarna vet om ämnet. Respondenterna i studien hade ingen kunskap om att det användes konfliktmineraler i mobiltillverkning och detta påverkade deras etiska konsumerande bland annat. Därför har jag utifrån mina resultat från mitt examensarbete gjort en informationsvideo som informerar om situationen i Kongo och de mineraler som används i mobiltillverkning för att öka medvetenheten om problemet.

För att komma till informationsvideon klicka här

För att läsa mitt examensarbete gå till Mobilanvändning & konflikmineraler (2)

Samtalet – en novell av Nicole Gustavsson

n62clYYsO1BZ3DLQqjnPK5mDFxrsCT3C3fTliGisMm9KlTEPNiceSJusSxXwppp5

I mitt examensarbete studerade jag hur nyhetstidningar framställer två hiphop band genom narrativ och representation. När jag skrev examensarbete blev jag irriterad på de förutfattade meningarna som fanns om banden. Varken journalister eller beslutsfattare (de som ställde in konserter) hade tagit reda på vad de ”farliga” texterna handlade om. Ingen brydde sig heller om att föra en diskussion med banden, eller för den delen fansen. Utan alla besluten som togs om att ställa in konserterna, gjordes på hörsägen utan någon riktig förklaring.

14124139_10154421010158686_1647601082_o

I min novell ville jag därför främst belysa förutfattade meningar om olika musikstilar. Men också de frågor som uppstod när jag gjorde analysen – varför skriver journalisterna som de gör. Novellen är det samtal som aldrig fick tid och plats i artiklarna.

Alexandra Lundgren Moralpanikens löpsedlar

I mitt examensarbete har jag undersökt hur medierna, särskilt nyhetstidningar, använder sig av moralpanik för att uppnå nyhetsvärde. Moralpanik är ett genomgående tema även i mitt gestaltande arbete. Jag anser det därför passande att utforma löpsedlar som gestaltar moralpanik.

Jag har konstruerat åtta olika löpsedlar som alla frammanar moralpanik. Jag har även med tre autentiska löpsedlar som visar vad jag utgått från.

Queer in the Time of Adventure

Under våren 2016 skrev jag mitt examensarbete om  de queerteoretiska element som går att hitta i den animerade TV-serien Adventure Time. Genom att använda mig av först och främst Judith Butlers teorier om performativitet och den heterosexuella matrisen kunde jag hitta många exempel på där karaktärer i serien bröt mot samhällets heterosexuella normativitet. Adventure Time, visade det sig, kunde läsas som fundamentalt queer.

I texten Queer in the Time of Adventure försöker jag koka ner flera av de tunga akademiska teorier som utgör queerteori och ge konkreta exempel på hur en queerteoretisk läsning av Adventure Time kan se ut – speciellt i avsnittet “Freak City”. I den löpande texten inkluderar jag även flera videor, där läsaren kan ta del av material både från serien själv och föreläsningar och intervjuer kring queerteoretiska begrepp. Tanken är att inspirera till att i fortsättningen hålla ögonen öppna efter queer läsningar av den populärkultur vi alla tar del av på en daglig basis.

Läs Queer in the Time of Adventure på medium.com.

Lorde – en representation

I examensarbetet ”Lorde – en representation” studerade Mattias Pekkarinen och Kevin Hörqvist hur den animerade amerikanska teveserien South Park representerar den Nya Zeeländska artisten Lorde samt musikindustrin i stort.

LordeDetta för att få en djupare förståelse för vad representationer kan berätta om vår samtid. Med utgångspunkten att en berättelse alltid grundar sig i något visar det sig snabbt att serien effektivt använder sig av gamla stereotyper och normer för att skapa komik. Resultat visar även att South Park inte bör förkastas som omoraliskt skräp utan det finns en stor intelligens och fyndighet i dess representation av omvärlden.

SerMr jeffersonien agerar som en debattör vilken lyfter viktiga ämnen inom samhällsdebatten i USA. I de tre avsnitt som analyserats ligger fokus på transexualitet, sexism och könstillhörighet.

I mitt gestaltande arbete ”Mr Jefferson and the hologram” spinner jag vidare på de koncept som South Park har i sin representation av Lorde. Dock använder jag mig av en parodi på Michael Jackson istället för Lorde. Arbetet är således fanfiction skrivet i seriens anda och med fokus på att lyfta viktiga samhällsfrågor genom humor och satir.