Jag läser när jag är arg

I mitt examensarbete problematiserar jag hur Malmö Stadsbibliotek arbetar med ungdomar via nya medier. Utifrån det lyfter jag fram strategiska förslag inom området. En gemensam nämnare i förslagen är att ungdomar ska vara deltagande och interaktiva i verksamheten som är till för dem. Det ger ungdomar en möjlighet att ta del av varandras erfarenheter och kreativitet, vilket kan generera en stark samhörighet och främja läsningen.

I medierna varnas det för att ungdomar läser betydligt mindre. Det talas ofta om ungdomar istället för att prata med dem. Filmen knyter an till min examensuppsats genom att visa en motpol till den vuxna världen. Här får fyra ungdomar i orten Bromölla uttrycka sig om sina erfarenhet och vad de har för personlig relation till läsning:

En demokratisk och deltagande mötesplats?
Hur stadsbiblioteket i Malmö arbetar med ungdomar via nya medier

Examensarbete av Annamia Olvmyr 

Folkbiblioteket representerar en demokratisk mötesplats. Det innebär att deras arbete ständigt måste utvecklas så att det stämmer överens med dagens samhälle.  Internet har en likvärdig betydelse, där även ett folkstarkt uttryck och gemensamt deltagande kan ta plats. Därför är det aktuellt att se över hur bibliotekets kommunikationsprocesser ser ut i förhållande till det samtida medielandskapet och vad det innebär. Deras strukturer rörande digital kommunikation behöver synliggöras för att kunna problematiseras. Det är av vikt att studera förhållanden som berör barn och unga eftersom de inte har samma förutsättningar att få sina röster hörda i akademiska sammanhang. Ett syfte med studien är att framhäva strategiska förslag där ungdomar är medproducenter till innehållet som är till för dem. Det står i lagstiftningen att barn och ungdomar ska få extra uppmärksamhet genom informationsteknik och medier som är anpassade efter deras behov.  Ändå är det tydligt att det inte finns resurser och prioriteringar som gör detta möjligt på Malmö Stadsbibliotek våren 2014.

Feministisk Akademi

Denna gestaltning baseras på examensarbetet Galna Fruntimmer – Könsrelaterade maktstrukturer i TV-serien Fröken Frimans krig som undersöker TV-serien Fröken Frimans krig som sändes på SVT vintern 2013/14. Den visar att det finns obalans i maktstrukturer mellan män och kvinnor i medier. Slutsatsen är att de maktstrukturer som visas i serien fortfarande florerar i samhället, och att det är viktigt att uppmärksamma detta för att bryta trenden. Bilderna är skapade för att se ut som att de finns på busshållplaster, detta för att ge en bild av hur det skulle se ut om de kom ut i staden. De är skapade efter ett ”nu och då”-tänk, att det som fanns då fortfarande finns. Alla bilder utom den andra har kvar element från den originella reklamen kvar, vilket delvis påverkat hur den slutgiltiga produkten ser ut.

Feministisk Akademi är en fiktiv rörelse som vill sprida forskning om feminism och maktstrukturer, varken hemsidan eller logon är verkliga. Jag har lekt med tanken att en sådan aktiviströrelse får ut sina meddelanden i staden och får folk att börja tänka. Busskurer, där folk väntar och har tid att fundera över reklamen runt sig, är tacksamma ställen att sätta upp reklam.

Av KAJSA HÄGG

Femtio nyanser av henne

Vad händer egentligen när ett koncept appliceras på en produkt, när en reklamkampanj fylls med en historia? Skapas en fantasi hos konsumenten eller en vilja att göra detta till verklighet? Till vilken grad påverkas vi av budskap som baseras på att kvinnan finner den sanna lyckan och kärleken genom att underkasta sig mannen, och är det verkligen så enkelt att vi antingen tar in eller ignorerar signalerna mediebilder sänder till oss? 

Mediebilder har blivit en så naturlig del av vår vardag att vi ofta inte reflekterar över dem. En sak som står klart är att de formar och påverkar vårt sätt att tänka kring och se på världen omkring oss. När det gäller reklambilder är deras uppenbara syfte att sälja, men för att skapa ett behov hos oss att konsumera måste de även visa att vi förbättrar oss själva genom att köpa varan. De måste med andra ord säga att vi inte riktigt är tillräckligt bra som vi är, men att vi kan närma oss idealet genom att köpa varan.

Jag har genomfört en studie som undersöker vilka budskap KappAhls reklamkampanj “50 shades of Grey” sänder ut och vilka positioner konsumenter intar gentemot reklambilderna. Det är helt vanliga underkläder KappAhl säljer, men när de försätts med namnet “50 shades” appliceras ytterligare värde i dem kopplat till historien från bokserien. Uppsatsen syftar till att skapa förståelse för hur mediebilder påverkar oss och i förlängningen formar samhället.

För att förenkla och förmedla kunskap till en publik utanför akademin har jag även skrivit tre debattartiklar som fördjupar sig i olika delar av studien. Om debattartiklarna och uppsatsen kan få läsaren att ifrågasätta det “normala” har jag lyckats förmedla det jag ville, att bilderna vi möter varje dag och som formar vårt sätt att se på världen är fullkomligt konstruerade och det som anses vara normalt och naturligt egentligen är något påhittat, en social konstruktion.

Examensarbetet finner du här: Femtio nyanser av henne – Att sälja ett koncept

Debattartiklarna finner du här: Debattartiklar

 

Av STINA APPELKVIST

Ska ungdomar vårdas på en herrgård, anstalt eller i Bullerbyn?

Visste du att det inte finns några ungdomsfängelser i Sverige?

fisheye framsidaOm inte så är det inte så konstigt då media ofta använder sig av representationer som framställer den vård som bedrivs enligt LVU (lag om vård av unga) och LSU (lag om sluten ungdomsvård) som fängelseliknande när det egentligen handlar om tvångsvård av unga på uppdrag av socialstyrelsen.  I uppsatsen Herrgard eller anstalt, olika bilders paverkan pa Stigby. En undersokning av mediediskurser och organisationskultur pa SIS ungdomshem Stigby, framkommer resultaten av en diskursanalys av ett antal tidningsartiklar samtidigt som en analys av organisationskulturen på SIS (statens institutionsstyrelse) ungdomshem Stigby presenteras. I uppsatsen så framkommer spännande resultat kring medias användande av stereotyper och problem kring kommunikationen på SIS ungdomshem Stigby identifieras. Förslag på lösningar till problem och utvecklingsområden lyfts fram i en åtgärdsplan; Atgardsplan SIS Ungdomshem Stigby som är en del av kursen Gestaltande arbete. Tanken med åtgärdsplanen är att belysa genomförbara kommunikativa åtgärder som kan skapa bättre relationer mellan SIS ungdomshem Stigby och dess omgivning.

Uppsats: Herrgard eller anstalt, olika bilders paverkan pa Stigby. En undersokning av mediediskurser och organisationskultur pa SIS ungdomshem Stigby

Åtgärdsplan: Atgardsplan SIS Ungdomshem Stigby

Galna fruntimmer

“Det är en ny tid. Lyft blicken, så ser du den”
– Fröken Friman

 

Fröken Frimans krig är en historisk skildring om kvinnors kamp för lika rättigheter i början av 1900-talet, sänt av SVT 2013. I vårt examensarbete Galna fruntimmer: Könsrelaterade maktstrukturer i TV-serien Fröken Frimans krig undersöker vi vilka maktstrukturer och diskurser som finns i serien och hur dessa kan cirkulera i dagens Sverige. En kritisk ansats och ett politiskt ställningstagande är en primär del i uppsatsen då vi vill starta diskussioner och vara en del i en process för jämställdhet genom att ta upp och undersöka ämnet.

I det gestaltande arbetet vill jag kritisera, ifrågasätta och öppna upp för ytterligare diskussion, men denna gång utanför akademin. Fröken Frimans krig som sågs av 2 miljoner nådde även en publik utanför feministiska kretsar. Serien satte i gång många diskussioner på sociala medier, varav många bland personer som inte vanligtvis berör frågor som feminism, jämställdhet och maktstrukturer. Med min bildserie vill jag öppna upp diskussionerna igen hos dessa personer, eftersom de verkar ha dött ut efter seriens slut. Tanken med bildserien är att den ska spridas via Twitter och Instagram med hashtagen #hurlångtidärtillräckligt. För hur lång tid är tillräckligt för att skapa ett jämställt samhälle?

Examensarbete Elin Sandborg och Kajsa Hagg